Access

                                                                 No access

En president som har hittat vägen dit är nämligen Iran´s president Mahmud Ahmadinejad som valdes till president för knappt 2 år sedan. Han har börjat med bloggandet och har lyckats att locka folkets intresse till vad han skriver på sin blogg. Detta är ett ovanligt sätt för medborgarna i det politiska området i Iran att göra sin röst hörda. En mycket ny företeelse för politisk kommunikationen! Folket´s reaktion har varit mycket positivt i detta samanhang och man uppskattar möjligheten för att kunna skriva kommentarer till sin President. 

Jag tror att så småningom kommer flera politiker världen över att anse fördelarna med en mer direkt kommunikation med medborgarna. Då har Internet orsakat ännu en revolution men denna gång inom politisk kommunikation. Mediernas roll kan bli suddigare då flera väljer att kommunicera direktmed politikerna. Den politiska kommunikationen omformas och den närmar sig en mer direkt kommunikation. Fördelarna av ett sådant sätt är flera. En ömsesidigt kommunikation är alltid bra och uppskattad. Att kunna förmedla sina åsikter direkt till personer i frågan är mycket positit. Alla andra medborgare hr möjligete att se vad som skrivs och vad som diskuteras. Men nackdelarn aska inte försummas. En risk att censur blir vanligare inom bloggen är öjligt då yttranderiheten inte är på samma nivå i alla länder. Hur kommer medborgarna att våga yttra sina åsikter fritt uttan ev. konsekvenser? Dessutom kan en missbruk av yttrandefriheten orsaka att politiker väljer en sort censur på bloggen.Vidare undrar man om politikerna hinner läsa alla inkommna kommentarer och svara. Är den verkligen själva  politikerna som skriver bloggen och svarar kommentarer?

 Vi får väl hoppas på det bästa resultatet för både parterna, politiker och medborgare, och en mer intensiv kommunikation.

Att skriva om personlig integritet låter lite konstig då den är numera bara som en lag i lagboken. Personlig integritet är en rättighet för oss medborgare för att kunna bevara vissa hemligheter för oss själva. Men nu kan vem som helst gå in på Internet och köpa sig information om vem som helst genom att betala en mindre summa. Mycket enkelt och bekvämt verkar det så!  Inget mer krävs av köparen än en liten summa. Information om grannar, arbetskamrater släktingar m.m. finns på nätet. Känsliga uppgifter som man kan ta reda p är inkomster, kreditvärdighet, betalningsanmärkningar, skuld hos kronofogden och mycket mer. Uppgfterna kommer från ett reditupplysningsföretag sm har tillstånd för sin verksamhet. Alla uppgifterna är offentliga och är från folkbokföringsregistret, Bolagsverket, skatteverket, domstola, kronofogdemyndigheter och så vidare, enligt, källan DN. debatt. Debattartikeln kan ni läsa  här om intresset finns.

En ny skandal och skam för mänskligheten tycker jag, då alla har tillgång till all information om alla. Hur ska vi prata om personlig integritet då det inte finns ett spår av den?  Integriteten är erövrad och man är betydlig mer offentlig än man kan tänka sig. Troligen blir det aldrig som förr att kunna behålla vissa hemligheter för oss själv och ha ett mer privat liv.

Nu när vi sitter här vet vi inte vilka som har vilka informationer om oss, vårt liv och sättet vi lever. Det finns mindre personlig integritet kvar idag och en åtgärd är nödvändig.

Men det slutar inte här. Utbudet av ”spionprogram” växer ju mer tekniken går framåt. Då är kanske en ny lag en bra lösning. Det behövs nämligen en ny lag med hårdare tag för att stoppa en spridning av personers privata information! Fast det låter omöjligt i mina öron för att om något sprids på nätet är det svårt att stoppa den.

Jag tycker oavsett man sorterar miljöfarliga varor eller inte kommer naturen att skadas på något sätt. Det är bara skadegraden som varierar. Läste någon gång om tonvis antal mobiltelefoner som folk hade slängt, kommer inte ihåg riktigt vilket land, men iaf det handlade om ett berg av gamla mobiltelefoner som folk ville bli av med och hade lämnat in under en längre period. Att sortera och återvinna produkter är bara en sida av mynten. Andra sidan har vi de prylar som bara slängs ut i naturen….

Stackars människor, djur och växter som får betala för det tekniska samhället. Blir vi användarna mera medvetna om skador pga. överkonsumtion av prylar kan naturen och miljön skadas mindre. Det kan vi åstadkomma säkert, det är jag övertygad om, ;-)

Som ett ”bevis” på teknologi har antalet övervakningskameror på våra gator, soptunnor, tvättstugor, bussar, taxi etc. ökat.  Allt fler skolor monterar övervakningskameror och enligt en rapport på tv:n,  såg för 3 veckor sedan, är idag 99 av alla skolor i Sverige utrustad med kameror för att bevaka eleverna. 

Dags att acceptera verkligheten: allt vi gör oavsett tid, plats och aktivitet blir registrerat på något sätt i syftet att bekämpa brottslighet, terrorism och annat elände. Möjligheten att ta reda på vår livsstil, vad vi har köpt, ätit till lunch, var vi har tillbringat vår helg och helt enkelt hur vi lever, går det mycket smärtfritt idag. Inte ens några problem att ta reda på ”VAD” du har slängt för skräp. Ett fall som jag kommer ihåg och ni säker känner igen är om den 70-80 äldre damen som slängde sin gamla stekpanna på ett osorterad sätt och dess hela historia….Ja, och man hävdar att bevaknings teknologin används för att registrera brott och brottslingar! En spion i soptunnan ;-(  ett stort intrång i människors privatliv mha. teknologin.   

Inte nog med detta, nya regler skrivs dagligen. En ny lag för att genomsöka passagerarnas handväska ska gälla snart inom EU, med bortförklaringen om att bekämpa terrorismen. Ännu ett närmare intrång i det privata livet. Det har blivit vanligare och mera laglig att avlyssna telefoner och många fler exemplar som gör att listan blir lång för det här inlägget.

Men egentligen vad innebär detta för vårt samhälle? Hur kan vi längre prata om personlig integritet då den håller på att försvinna. Jag tycker att större övervakning resulterar med inskränkning av friheter för oskyldiga medborgarna i samhället. Kanske dags för medborgarna att börja reagera för att bevara den personliga integriteten som hotas mer för varje dag. Jag undrar hur kan man balansera mellan kontroll och frihet? Att känna sig överbevakad med olika teknologi är inget roligt.  Jag önskar mig och min omgivning ett mer privat liv där vi kan känna oss fria från alla bevakningar dygnet runt. Friheten är hotad och återigen upprepar jag att vi behöver ha ett mer privat liv.

Då jag surfade på nätet på jakt efter lite fakta om personligt integritet hittade jag två rapporter som var både roligt och sorgligt. Tänkte det är lika bra att ni läser de oxå, så klipper och klistrar här nedan:

En åklagare i Ohio kommer själv att ställas inför rätta i sin egen domstol. Detta efter att en övervakningskamera visar hur han gått runt naken i lokalerna efter kontorstid.   Det var en vakt som tittade på en övervakningskamera som upptäckte att en naken man gick runt i myndighetens byggnad. Mannen identifierades senare som en 35-årig åklagare. Vid en genomgång av inspelade filmer från säkerhetskameror upptäcktes att 35-åringen kvällen innan hade gått runt naken i andra delar av byggnaden, där andra lokala myndigheter har sina lokaler.
Sheriffen som utreder fallet sade till reportrar att han inte visste varför åklagaren gick ensam runt utan kläder på kontoret. Åklagaren riskerar en månads fängelse och 250 dollar i böter.
Åklagarens försvarare har i ett uttalande sagt att hans klient blev allvarligt skadad i en bilolycka i fjol och nu medicineras för en mental sjukdom.
Många system för övervakning ger så kallad överskottsinformation, det vill säga att man hittar saker man inte hade en aning om. Ibland kanske man önskar att man inte ens letat. Rapporten hämtad ur idg.se:

 http://sakerhet.idg.se/ArticlePages/200610/12/20061012092038_SOS066/20061012092038_SOS066.dbp.asp
 

Övervakningskameror filmade naken kvinna i hennes hem

Två anställda i en kameraövervakningscentral i den brittiska staden Liverpool har dömts till fyra respektive två månaders fängelse för att ha missbrukat kamerorna. De riktade en övervakningskamera placerad på gatan mot ett fönster till en lägenhet, zoomade in och filmade en kvinna under flera timmar. Under denna tid var hon tidvis naken. Kvinnan kelade med sin pojkvän, klädde av sig, gick på toaletten, badade och tittade sedan på TV enbart iförd en handduk. Allting spelades upp i en flera timmar lång visning på storskärm i rättssalen.

”Resultat av för mycket bevakning” ;-(

För några år sedan en vacker sommardag fick Tina hem ett manus, från en okänd man som hade skrivit en roman där Tina, namngiven förekom som huvudperson. Han hade nämligen fantiserade fritt om henne i manuset där hon t.o.m. var någon slags spion och hela romanen var en sjuk, otäck och komplicerad beskrivningar om henne. Romanen hade slutat med att Tina blev dödad i någon slags kommandoinsats. Absurt kan tyckas, men mannen hade för avsikt att publicera och ge ut denna roman och dessutom hade också fått OK från förlaget för publikationen. (ett litet förlag, namnet kan vi lämna därhän…). Innan boken blir tryckt tog Tina genast kontakt med en advokat för att få stopp på det hela. Men advokaten förklarade följande för henne:

”Han har rätt att trycka denna bok. Det är hans rättighet och enligt lagen kan vi inte stoppa honom. Tyvärr har vi ingen större rätt eller makt att stoppa trycket. Först EFTER att han gett ut boken kan du ”eventuellt” stämma för förtal. Risken är då att boken får onödigt mycket uppmärksamhet om vi ska soppa den! Så det bästa är kanske att tiga ihjäl det”.

Tina mådde mycket dåligt under tiden. Tragedin slutade med att advokaten plus några vänner till Tina ställde upp och kontaktade förlagets chef och efter en lång diskussions process lyckades man att övertyga förlaget att INTE ge ut boken. Tina och hennes omgivning hade hamnat i en mycket desperat situation på en längre tid. Värst av allt i det hela var att hon i början kände sig så maktlöstför att kunna påverka utgivningen av boken eller att kunna stämma författaren. En fruktansväd känsla av maktlöshet som kan kross en, enligt Tina.

Så ibland kan missbruk av yttrandefrihet förekomma att inskränka andra människor på en hög grad. Så kan det gå med för mycket yttrandefrihet, tryckfrihet och andra sorters frihet ibland.

Huvudpersonen i boken är en finsk städerska i Riksdagshuset som skjuter ihjäl politiker hon inte gillar. Hon tar livet av dagens politiker med motiveringen att Sverige behöver ha ett rent hus!  Politiker som blir mördad i romanen var namngiven på riktig.

Berättelsen att ta livet på människor som lever idag var ganska obehaglig och skrämmande för mig. Då jag läste boken undrade jag vad politikerna ska tycka och säga om det. Säkert har det varit kränkande för de politikerna hon nämner i boken.Tydligen har Louise varit medveten om den generösa yttrandefriheten här i Sverige som tillåter även såna skriverier. 

Men nu när jag ska i fortsättningen blogga då har jag några funderingar kring yttrandefriheten på bloggar. Att hålla sig inom en vis ram och känna till gränser är viktig. Vissa områden typ rasistiska, hets mot folk och att inte inskränka andra känner jag till. Men utöver dessa hur fungerar yttrandefriheten på bloggar? Vem har makten att införa en större kontroll av innehållet i bloggen? Och vem kan stänga ner en blogg t.ex. här i Sverige? Man hör då och då att bloggar stängs ner pga. tex. rekommendationer om pornografi eller liknande samt att det blir allt vanligare med nerstängda bloggar.   Så det vore bra om man skaffade sig kunskapen om olika regler och ifall det står några skrifter över regleringar och begränsningar.

Att det skiljer sig från land till land är det solklar, ingen tvekan om den. Men hur fungerar det här i Sverige där yttrandefriheten ska råda även i den digitala världen).  

Personligen, om jag ska vara ärligt, tycker jag att det inte är möjligt att ha en större kontroll över alla bloggar på en längre tid då antalet bloggar bara växer. Att kunna kontrollera bloggar kommer att likna problemet med fildelning och kopiering vilka är fortfarande olösta och möjligheten att få slut på den är minimala världen över. jag hoppas att folk inte missbrukar yttrandefriheten på något sätt, verken digital eller det traditionella sättet (odigitalt).